Kära läsare!
Vi har nu ett sjusärdeles år bakom oss. Det var året då vi lärde oss att ge efter och sluta kämpa i onödan. Vi gav upp vårt kära Rödbergens morgonyoga och stängde dörrarna i juni, flyttade ut till sommarstugan i skärgården. Vår huvudsakliga göra är nu att följa med årstidernas växling och bara njuta av att vara. Allt vad vi har lärt oss i livet fick nu sin slutexamen. Hur kan man stanna upp, inventera fakta på hand och göra nödvändiga förändringar utan att samtidigt streta emot rent emotionellt. Det var en närande läxa att inse fakta, sörja och sedan gå vidare utan att känna agg i hjärtat. Det som består är tacksamheten, livet ÄR vackert. Vi har ingen aning om vart vi kommer att hamna men livet har alltid överraskat oss på ett positivt sätt. Förändringar har skett och det kommer bara mera. Största överraskningen för mig var att jag kommer att vara en publicerad författare inom en kort tid.
Det är redan ett antal år sedan jag skrev att jag har åstadkommit ett manuskript för en bok om yoga-anatomi. Efter ett avsevärt antal av refuseringar från olika förlag i Finland och Sverige gav jag upp mina planer på att bli publicerad.
I april 2020 blev jag intervjuad i programmet Efter nio. Programvärdinnan Sonja fick utmaningen att lära sig tåla isvakens kyla. Eftersom det var Coronatider träffade jag henne aldrig före programmet utan vi kommunicerade genom att skicka varandra videor. Hon fick ett par andningsövningar att göra innan hon ställde sig i den iskalla duschen. Första försöket som jag såg på video påminde närmast om en panikartad flykt ackompanjerad av ett ljudligt skrik. Hon fortsatte övningarna och två veckor senare satt hon i nästan två minuter i isvaken och talade avspänt.
Det var först i studion som jag fick se hennes isbad. Ingenting hade avslöjats på förhand så jag var naturligtvis spänd på hur hon skulle klara sig. Det gick så bra att jag blev själv imponerad av hur avspänt hon lyckades förhålla sig. I programmet snackade vi om ängsla, rädsla och stress och hur köldexponering kan vara den rätta medicinen. Jag var själv jättenöjd med programmet men trots det blev jag överraskad av att få ett meddelande från Fredrik Rahka på Förlaget M. Han frågade om jag vore intresserad av att skriva en bok om andning och köldexponering. Det var som bara den!!!
Jag skred till verket och åstadkom de första sidorna ganska lätt och Tapani Ritamäki på Förlaget gav mig råd om hur jag skulle strukturera texten samt råd att göra första delen personlig med historier om mig och mina elever. Andra delen skulle handla om min metod. Sagt och gjort, nu är vi inne på sista rundan innan manuset går till tryckeriet.
Det känns fortfarande rätt overkligt men i Januari är det sant, min första bok kommer ut.
Varsågoda, så här ser den ut:
"Kan man lära sig hantera stress, oro, rädsla och utmattning? Och hur sover man bättre? Iskallt vatten, som alla instinktivt fruktar, kan bli ens vän då man lär sig hur man ska gå till väga på ett fysiologiskt vis.
Kyla påverkar kroppen så kraftigt att vi känner dess positiva verkan även i vårt sinne. Köldexponering är en väg till balans i kropp och sinne i en värld där allting förändras i allt högre tempo.
Iskall sinnesfrid är en bok för dig som känner dig stressad i det dagliga livet och upplever att du saknar kontroll över dina känslomässiga reaktioner. En bok för dig som vill uppnå sinnesfrid och ett mera tillfredsställande liv. När du övervunnit din aversion mot nollgradigt vatten, förstår du att du kan nå vilka mål som helst."
Ha det bra!
Magnus
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti