Saken i ett nötskal - ryggraden är inte enbart en kotpelare där kotorna vilar på varandra såsom tegelstenarna i en husbyggnad. Ryggraden är en självbärande dynamisk struktur som spänns upp av ryggradens muskler som fäster direkt vid kotorna. På ryggsidan har vi en muskelgrupp som kallas för Erectus Spinae och på framsidan har vi Psoas som fäster ända upp till höjden av bröstbenets nedre del.
Bilden är tagen ur Thomas Myers bok Anatomy Trains. På ryggsidan syns en bit av ryggsträckarna som fortsätter ända upp till bakhuvudet. På framsidan syns det hur Psoas fortsätter uppåt hela ländryggen. För att förstå hur musklerna, genom att dras ihop, i själva verket förlängs lönar det sig att ta en titt på videon.
Då två antagonister samtidigt verkar på samma hävarm lyfts och förlängs hävarmen. Utan denna effekt skulle vi inte kunna hålla oss uppräta och vi skulle i själva verket bara var en ihopknycklad liten hög på golvet.
Ryggsträckarna och Psoas arbetar som varandras antagonister för att lyfta upp ryggen. Av dessa två är det Psoas som är den snabbare och mera emotionella parten. Av ren självbevarelsedrift kan vi flexa överkroppen blixtsnabbt. Genom att dra ihop oss skyddar vi oss mot ett överraskande anfall eller så hindrar vi oss från att slå huvudet då vi plötsligt mister balansen. Har du märkt hur vi också drar ihop oss på motsvarande sätt då vi blir sårade eller sorgsna? Vi krymper ihop som en emotionell försvarsreaktion för att bespara oss själva från att alltför starkt erfara känslan ifråga. Om detta försvar inte upphör blir kontraktionen av Psoas en bestående del av vår hållning. Kommer ni ihåg bilderna från den förra delen?
På den högra bilden är Psoas kollapsad så att den inte kan utföra sin uppgift till fullo medan vi ser på den vänstra bilden hur Psoas förlängs uppåt och håller sig tillbakadragen mot ryggraden. Just detta element, att Psoas dras innåt mot ryggraden, ger det här lilla suget innåt i magen. I Ashtanga yoga brukar vi kalla det Uddiyana Bandha ävenom det strikt talat inte är en full Uddiyana Bandha. En full Uddiyana är någonting lite extremare. Låt oss inte haka upp oss på detaljer utan vi fortsätter resonemanget.
Psoas hjälper att lyfta oss uppåt samtidigt som den åstadkommer en indragning av nedre delen av magen. Primus motor i indragningen av magen ligger alltså djupt inne vid ryggraden. Det är inte de tvärgående magmusklerna som är den drivande kraften. De tvärgående magmusklerna fungerar som ett hjälpstöd för Psoas. Ryggen lyfts med hjälp av Psoas och magmusklerna kan ge ett extra stöd och en extra stadga åt Psoas i denna process. Om Psoas inte fungerar kan inga magmuskler i världen hjälpa ryggen i sitt lyft. Sker ni nu skillnaden mellan motor och hjälpmotor? Hjälpmotorn kan inte fungera utan primus motor medan det tvärtom är helt möjligt.
Låt oss ta en titt på hur Psoas samarbetar med andra muskler innom kroppen. Psoas fäster vid lårbenets inre hörn, Trochanter minor. Här träffar den kolleger som fortsätter nedåt på inre sidan av låret, adduktorerna. De är en muskelgrupp som drar lårena mot varandra. På övre delen av Psoas, som fäster vid den översta ländkotan, träffar den på mellangärdesmuskelns (Diafragmas) nedersta fästen. Psoas befinner sig alltså i samma kedja som adduktorerna och vår andningsmuskel. Detta alltså enligt teorin av Thomas Myers att musklerna befinner sig i kedja med varandra om deras fästen överlappar och berör varandra. Då muskler berör varandra kommunicerar de blixtsnabbt med varandra. Om Psoas reagerar emotionellt sprider sig kontraktionen till andningsmuskeln samtidigt som adduktorerna spänns. Motsvarande händelseförlopp sker då Psoas spänner av, andningen spänner av och benena spänner av. En stor del av vårt välmående bor i vår Psoas muskel.
Det finns en metod kalld Trauma Releasing Excersises, TRE, som går helt och hållet ut på att upplösa traumatiska spänningar i Psoas av alla slag
Detta är alltså teorin bakom den sista delens praktiska råd som fäljer lite senare.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti